1/7 Remdalen
Ner mot civilisationen igen och över Susna på en riktigt lång hängbro av den där typen som gungar och svänger alldeles för mycket.
På andra sidan älven är skogen full av bjällerförsedda får så att det klämtar överallt runt ikring när jag följer vägen österut.
Jag viker av söderut, passerar några stora rengärden, och kommer in på en liten, bitvis knappt skönjbar, stig som leder tillbaks upp mot fjället.
När jag passerar gränsen till Sverige så blir det genast lite mer ordning och reda!
Etappen genom Remdalen kommer jag att minnas länge som en av de vackraste sträckorna jag gått.
Det här är en gammal färdväg som följer terrängen på grusåsar från istiden genom varierande öppen fjällhed och frodig björkskog.
Blomsterprakten så här på försommaren är stundtals bedövande.
Här finns också klara spår av kulturhistoria i form av gamla brofästen och mark som fortfarande bär spår av att ha varit hårdare brukad än enbart till renbete.
Stannar vid den nyrenoverade Tjåkkelestugan och funderar på att sova inne i natt. Mängden mygg i stugan är dock alldeles för hög, så jag väljer att spendera även denna natt i tältet.
