Onsdag 6/7 Battalahku-Saimmajavri
 Trots att solen ligger på om morgonen så går det att sova ganska många timmar. Tittar till slut ut på en klarblå himmel idag igen. Bestämmer mig för att ta frukost på vägen, packar ihop och beger mig. Kommer över krönet av platån och ser ner mot Viddjajavri. Det känns som om jag hittat en helt egen bortglömd dal med en stor sjö mellan höga berg. Här är det inte många som går. Traskar på i en halvstenig terräng. Funderar på att vada jokken vid sjöns utlopp men det känns inte helt säkert eftersom det är mycket vatten som rinner ganska fort. Helt klart mer än knädjupt i strömfåran. Följer jokken nedströms och ser massor med fåglar som jag inte kan namnen på förutom de obligatoriska tärnorna och labbarna.
|
|
|
Nere vid sammanflödet med jokken som kommer västerifrån finns en bred svämkägla där det är lätt att vada båda jokkarna innan de flyter ihop för att bilda Kaitumjåkka. Det är nästan så att jag kommer över i kängskaften men ett par djupa kliv vattenfyller kängorna och tvingar mig att byta sulor och sockar. De hänsynslösa myggen som lever i den här dalen tvingar dock upp mig en bra bit på sluttningen innan jag vågar stanna tillräckligt länge för att byta. Jag blir av med myggmolnet först vid 900-metersnivån och kommer snart upp på platån med nya berg i sikte. Här är det mycket sten och lite halvsvårt att hitta en bra tältplats, men efter ett tag så...
|
|
|
Kokar lite blåbärssoppa innan jag tar en utflykt till Urtticohkkas sydtopp (1112möh) för att få en vy över Teusajaure vilket är väl värt mödan.
|
Åter till tältet så börjar myggen bli en lätt plåga även här så jag äter lite mat och går sedan och lägger mig.
