Torsdag 22/7 Čeakčavággi - Tarfala
Det är väldigt låga moln, på gränsen till dimma, nästa morgon. Jag går över Čeakčajohka som är enkel så här långt uppströms trots att det är väldigt mycket vatten just nu.
Bunkrar upp med lite mer mat i Sälkastugorna och träffar på Per, en gammal scoutbekantskap, som leder en STF-grupp på tur i Kebnekaiseområdet. Sist vi sågs var i samma situation strax söder om Kaitumstugorna för några år sedan.
Jag slår följe med gruppen ett par kilometer söderut innan jag viker av från Kungsleden upp mot Guobirvággi där molnen virvlar runt helt okontrollerat.
Jag går förbi en fransk-svensk familj i blockterrängen strax före uppförsbacken mot passet mot Tarfaladalen. Strax efter att jag kommit ner till svarta sjön så drar nästa molnstråk in genom passet bakom mig och fyller hela den lilla dalgrytan med lätt dimma. Jag har lite problem med att hitta utsteget till stigen som leder ner till Tarfalastugan, men lyckas efter ett tag krångla mig ner på grusåsen som leder nedåt vid sidan av glaciären.
Det är första gången jag är i Tarfala och mäktigheten är överväldigande med branta berg och glaciärer som omsluts av en fantastisk molndans. Ena sekunden så ser man ingenting och nästa sekund ligger hela dalen molnfri. Detta är fjällskådespel på högsta nivå!
Nästan framme vid stugan så blir jag omvandrad av en hel grupp glaciärkursare som jag inte ser förrän de är helt vid sidan av mig. Framåt natten väntas stormvindar, så det känns gott att sova inne i natt.
